Takbelysning "Luzette" (Siemens-Schuckert, c:a 1920-tal)
|
Luzette - klassisk takbelysning tillverkad av Siemens-Schuckertwerke (Tyskland).
Tidstypisk konstruktion med ett överglas och ett underglas förbundna
med en metallring. Armaturen introducerades under 1920-talet (senast 1922) eller
möjligen sent 1910-tal och för ett tränat öga ser man
karakteristiska Siemens-drag i formen. Konceptet att kontur övergår
"seamless" från metallfästet till glaset går nämligen igen
i flera av tidens utomhusarmaturer från samma firma, t ex modell L32sf.
Luzette är föremål för två stora missuppfattningar: Luzette ritades troligen inte av Peter Behrens En Oberingenieur W. Wissmann var sannolikt inblandad när Luzette togs fram enligt de senaste belysningstekniska ingenjörsrönen. Firman gav nämligen ut en trycksak med transkribering av en föreläsning han hållit, där de presenteras och framhålls som överlägsna 1910-talets armaturer. På nätet ser man ofta hävdas att armaturen formgivits av Peter Behrens (1868-1940). Det är med all sannolikhet ett villospår. Ingenstans i litteraturen om Behrens jag gått igenom förekommer modellen. "Industriekultur - Peter Behrens and the AEG, 1907-1914" (Tilmann Buddensieg & Henning Rogge et al, Gebr. Mann Verlag, 1979) visar däremot ett antal andra AEG-armaturer och andra artiklar. Ibland hävdas t o m att den ursprungligen skulle ha designats för AEG. Det låter som en efterkonstruktion när det framkommitt att Behrens faktiskt jobbade åt AEG och inte åt Siemens. Att AEG skulle ha överlåtit en konstruktion till sin största konkurrent verkar osannolikt. När en myt blivit tillräckligt spridd, blir det lätt en etablerad "sanning" och särskilt långlivad kan den bli om den ständigt får näring då den gör föremålet intressantare och gynnar priset på marknaden... Även denna sida har tidigare gjort sig skyldig till att sprida myten om Behrens och så även min artikel "Bortglömd Belysning" i Byggnadskultur nr 4 2008. Behrens anses hursomhelst vara en banbrytande industridesigner och var länge knuten till AEG, åt vilka han formgav både fabriksbyggnader, apparater och logotyper. Något av en samtida förebild för Erik Hahr. Behrens nämns också på sidan om trappkontakter. Luzette satt aldrig på Stockholms central I Sverige satt fordom liknande armaturer i väntsalarna på många järnvägsstationer. Det tycker jag ger dem något av ett mytologiskt skimmer. I Stockholms Centralstation kan man än idag se dem - men det rör sig om nytillverkade replikor från 1992 efter att konsolerna saknat armaturer i c:a 40 år. De ursprungliga armaturerna installerades på konsoler ritade av Folke Zettervall 1926 vid utvidgningen av Centralen då dagens stora vänthall tillkom. Det rörde sig inte om Luzette utan en modell med snarlik form från annan tillverkare. (Flera tillverkare hade vid tiden liknande modeller i sortimentet, t ex Elektriska Aktiebolaget Skandia och DISCO (Dr.-Ing. Schneider & Co) men Luzette var uppenbarligen den mest kända och kan ha utgjort inspirationskällan till de övriga). Under fyra decennier hängde dock de ornamenterade konsolerna utan armaturer monterade då man från 1950-talet istället övergick till lysrörsramper längs hallens sidor. I Lennart Nilssons bok "Stockholm" (2008) kan man se originalarmaturerna lysande på en bild tagen 1945. På bilden tagen tio år senare, 1955, var de dock bortmonterade och tycks ha så förblivit. På alla bilder i häftet "Stockholms Centralstatiton 100 år" från 1971 lyser de fortfarande med sin frånvaro. Först 1992 återställdes det då man installerade nytillverkade armaturer enligt ritningar framtagna av firman Ljus1. De är ovanligt snyggt gjorda även om de skiljer sig en aning från originalen.
Se även: ASEA: halvindirekt belysning (1910-tal) (i ASEAs huvudkontor!) |
Luzette för halvindirekt belysning (matterat överglas,
opaliserat underglas). Motsatsen för direkt belysning
förekom också (opaliserat överglas, matterat underglas).
Fler sidor ur katalogen: ASEA: Modern Ljusteknik (1927) |