"Park-armatur" från 1930-talet

Klassisk parkbelysning bestod i Sverige länge av stolparmaturer med vit opalglasglob enligt dessa bilder. Globen förekom redan under 1920-talet, med mer "utsmyckad" stolpe och lamphus. Under 1930-talet blev det mer funkis-orienterat.

I Uppfinningarnas bok, band III: Elektricitetens användning (1927) står: "För parkbelysning måste med hänsyn till skuggningen från lövverket stolparna väljas lägre [än gatustolpar]. Monteringshöjden är här endast 3,5 meter.

Globarmaturerna har satt sina spår i åtskilliga kandelabermodeller fram till våra dagar och formgivningsmässigt inte förändrats mycket. Detaljerna skiljer sig dock mot efterträdarna - denna mer "ursprungliga" modell känns igen på det kraftiga lamphuset. Redan under sent 1940-tal / tidigt 1950-tal (troligen) gjordes det betydligt mindre, då med kupa av vit acrylplast. Dagens modeller har ofta både lamphus och kupa av plast, där den här avbildade lär ha järn resp. glas. Lampans placering rakt över stolpen utan reflektor är egentligen mycket oekonomisk med mer än hälften av ljuset strålande uppåt. I parkmiljö med träd uppnår man dock ändamålet: belysning av lövverk. Den rena designen är också eftersträvansvärd. Under 1980-talet tillkom efterföljare av klar plast med invändigt monterade snedställda koncentriska lättmetallreflektorer (påminnande om en PH-lampa) som avbländade och riktade ljuset nedåt. Under 2000-talet har det dykt upp intressanta tekniker där själva glaset (plasten) har en finräfflad fresnell-linseffekt med samma syfte. Men någonstans går stilrenheten förlorad. Vit glob på rak stolpe är såtillvida svårslaget - som en stor knappnål.


Parkarmatur med kupa med fläns fäst med skruvar från sidorna. Troligen Elektroskandia SEM 314 (/ 315 / 316). Det finns gott om vita glober men här verkar det vara ett originalfäste från 1930-talet. Tro det eller ej, men denna stolpe, ännu 2005 stående på en privat hustomt i ett litet samhälle, är faktiskt en av två så pass gamla jag sett i verkligheten, 70-talist som jag är. (I Mjölby finns ett exemplar till, med större glob). Under svunna decennier förekom den flitigt i storstädernas parker men idag har dess existens mest begränsats till gamla fotografier.

Elektroskandia katalog 115 B (1942) - Belysningsarmatur:

En enkel bildjämförelse ger att lamphuset är ganska likt brandtelefonstolparnas armaturer.


Parkglob i Kopparberg (genuin gammal modell).


Parkglob i Stockholm. Ålder okänd.


Ritning på stolpar ur Uppfinningarnas Bok 1927


Kungliga Dramatiska Teatern, Stockholm: Lampglober av båglampstyp med konstsmide på stenpelare. Av allt att döma original, om än månne moderniserade.