Antika gatlyktor (i ordets egentliga bemärkelse)

"Lyktor" som dessa är trots sin opraktiskhet ständigt populära och masstillverkas konstant i ett otal modeller "inspirerade" av gamla lyktor från svunna århundraden. De har blivit något slags kulturellt allmängods. Formgivningsmässigt kan de också sägas ha en legitim plats i den vedertagna konsthistorien. Därmed har de också blivit lite för "mainstream" för elmuseet - mitt jobb är redan gjort.

Men i takt med nytillverkningen grumlas historieskrivningen då gamla lyktor blivit väldigt svåra att skilja från moderna. Därigenom urvattnas de gamla lyktornas egenvärde då intresset kommit att mer handla om arketyper än konkreta tillverkningsmodeller. Man kan dessutom anta att även gamla lyktor från elektricitetens barndom till stora delar var efterlikningar av äldre fotogen-/gaslyktor.

Deras prioritering i elmuseet blir därför låg. Jag kommer att fortsätta lägga ut bilder endast i den mån jag får vetskap om genuint gamla exemplar. Jag tror i skrivande stund att just de här avbildade tillhör fåtalet originallyktor som finns bevarade. Med reservation för vilseledning.

Om man idag vill ha chans att hitta gamla lyktor bör man nog rikta sökarljuset mot privata ägor. Gatukontoret på flera orter har också enstaka exemplar undanlagda. I gatumiljö har de med få undantag försvunnit för ett halvsekel sedan. Där lyktor idag står i det offentliga rummet (relativt vanligt), har de i många fall återinstallerats - flera gånger om - kring "känsliga" kulturmiljöer. Därmed rör det sig ofta om nytillverkade kopior då gamla exemplar helt enkelt skrotats sedan länge.

Ur belysningssynpunkt lämnar lyktorna en hel del att önska. En mer bländande konstruktion är svår att tänka sig. Å andra sidan är det en del av poängen då de passar bra där man vill ha rumsljus och belysta fasader. Bland de nytillverkade finns en modell jag tycker är mycket lyckad - Philips "Montmartre" - med ny teknik under skalet och urladdningslampa i "taket" med bra riktverkan utan bländning. Ska man eftersträva gammalt utseende ska egentligen lampan komma underifrån men man behöver kanske inte slaviskt följa den regeln när det gäller helt nytillverkade modeller.


Lyktor i Uppsala:

(med gamla anor, om än moderniserade/renoverade)


Lyktstolpe i smidesstål, ursprungligen för gasdrift, med tvärpinne där lykttändaren lutade stegen. (På ett närstående exemplar sitter gasröret kvar, utstickande strax ovan marknivå)

Lyktor i Västerås:


Lykta på Turbinhuset i Västerås centrum. Har troligen suttit sedan byggnaden uppfördes, eller tiden därikring. (Mer om turbinhuset i framtiden)


Stolpe som stått sedan tidigt 1900-tal (minst). Troligen ursprungligen för gasdrift (notera tjocka rör inbäddade i konstsmidet). Att döma av gamla fotografier verkar armaturerna ha bytts flera gånger under årens lopp. Under tidigt 1900-tal hängde här armatur med emaljerad plåtskärm enligt modellen t. h. Därefter bytt till vita glober, vilka nu sedan några decennier ersatts med klara.


Stor ståtlig stolpe stoltserar städse ståndaktigt.

Denna stolpe och ett syskon stod under tidigt 1900-tal på Stora Torget i Västerås. De flyttades till Vallby friluftsmuseum 1960. Endast armaturer bytta sedan hundra år tillbaka. Kan tidigare ha haft båglampor i globutförande. Tysktillverkad. Foten är märkt:
Act. Ges. für Gas & Elektr.
Abt. Eisengiesserei
vorm. E. von Koeppen & Co
Köln-Ehrenfeld

Västmanlands Fornminnesförenings årsskrift XLIII 1961 (100 år 1861-1961), verksamhetsfält året 1960 (Henry Simonsson), s. 42, anger: "Mitt på Vallby-torget reser sig den höga trearmade lyktstolpe, som tidigare haft sin plats på Stora Torget i Västerås."


Lyktor intill Jonas Wenströms byst vid ASEAs huvudkontor i Västerås. Lyktorna har suttit sedan byggnaden uppfördes 1919 men moderniserats någon gång runt 1950-talet. De har internt försetts med en upp-och-nedvänd ASEA enhetsarmatur i pendelutförande, med välvd glasskärm av typen t. h. Även "moderniseringen" är idag sällsynt. 2006 byttes de interna armaturerna mot metallhalogenlampa med drivdon i sockeln. De ursprungliga är dock sparade.

Lyktor i Norrköping:


Stor lykta, foten märkt "Eisenwerk Lauchhammer"


Lykta på en liten brandstation i Stockholm, internt försedd med röda färgfilter.


Lykta i Kopparberg


Den högra bilden från Bilder från förr av gamla medlemmar i Fotografiska Föreningen i Malmö.

Nedanstående från Stockholms Stadsarkiv


Ritningar från 1853 på gatlyktor


Förslag till gatlyktsplacering på nedre Norrmalm, Stockholm, 1853.


Lykta på en privat tomt. Ålder osäker. Stolpens fot förefaller genuin medan lyktan luktar imitation.


Lyktor vid Uppsala slott. Modell från Belysningsaktiebolaget Lux, Stockholm, tidigt 1900-tal. Moderniserade med lågenergilampa resp. (på närmaste vänstra lyktan i högra bilden) en ganska klumpig modul för metallhalogen / natriumlampa som ger mycket (om än bländande) ljus. Stolparna kan vara nytillverkade, liksom armaturen... Uppsala är överhuvudtaget en bra vallfärdsort för lyktentusiaster. Kring universitetsområdet och centrum finns gott om synbarligen antika lyktor, fler modeller än vad som här visas.

Denna Lux-lykta tillverkades även i en variant för hängande montage, med en avslutande kula i botten - den monterades då hängande under en metallarm med hissanordning á la flaggstång, från toppen av en trästolpe. I den skepnaden kunde den ofta ses kring järnvägen under tidigt 1900-tal. Sedermera byttes armaturen ut mot modernare varianter i samma hissarm, i vissa fall blev det ett provisorium i form av en ensam glödlampa vilket framgår av gamla bilder.


Ålder osäker. De fina detaljerna i toppen kan tyda på antikvitet. Är väggfästet lika gammalt, heter jag Gustav Vasa!



Ett unikum: En tidig originalmodell och föregångare till de glober som blivit vardagsmat under följande decennier, ofta försedda med gallerskål på pittoreskt vis. "Ekvatorn" har här en funktion - glasgloben är tvådelad där den undre halvan, fäst i en järnring, går att fälla ned vid lampbyte. (Låsbygeln saknas eventuellt och man har här i efterhand använt ståltråd för att hålla skålen uppe). Konstruktionen är troligen en följd av 1910-talets vakuumlampor med stora glober, som inte gått att trä genom ett mindre hål! Väggarm av ornamenterat smidesjärn. Obs att väggfästet ej är helt vinkelrätt utan följer stenblockets lutning! Armaturen är alltså ritad för denna byggnad.

Så ovanlig att den enligt mig är ett museiobjekt som knappt borde sitta utomhus.


Avslutande lykta vid en bro i Hudiksvall (räcket tycks ha flyttats ett par dm att döma av hålen i stenfundamentet)


Ovanlig gammal trearmad kandelaber i smidesjärn (Hudiksvall)


Globlyktor vid entrén till Hudiksvalls nya stationshus uppfört 1888 (arkitekt Adolf Edelsvärd).


Lyktor på stenfundament vid en grind (Gävle). Obs fågelklo som greppar grindposten.